Tuff eftermiddag och kväll

20 november, 2020 28 Av Ingela Fohlin

Efter att LAH varit här så låg Robin och jag och pratade. Vi pratade om döden och det va så tufft och så känslosamt Och vi låg och grät tillsammans, han va så himla ledsen ❤️ och han är så rädd för döden ❤️ så hemskt. Jag önskar att jag va troende eller trodde på att det finns något annat för oss en denna värld. Jag brukar säga till honom bara att dör vi så är det för att vi behövs någon annanstans. Han har en så fin själ och att vi kanske kommer till en värld som i Nangijala och äppelviken som jag skrivit tidigare. Men han log iallafall när jag sa så. ❤️ så det kändes bättre. ❤️

Senare blev han på bättre humör, Marita och mormor kom. Mormor läste en bok för honom ❤️ och han blev lite piggare och gladare och va vaken, så han sjöng en låt på skoj “coco paya coconut” med Kicki Danielsson, har säkert inte stavat rätt men nu vet vilken jag menar 😊 Han skrattade så härligt och tyckte att det va kul och sen när Marita och mormor åkte hem ville han komma upp och sätta sig i soffan 😊🥰 och det kändes så bra och vi blev då glada när han kändes så pigg och med 🥰

Sen tryckte han av misstag på morfin pumpen, han hade inte ont alls, han hade den bara i handen. Sen har det bara blivit värre och värre. Han blev jätte trött och försvann bort. Han fick besök av två vänner som försökte att få honom att vakna till, men det gick sådär. Sen har han bara haft mer ont i huvudet hela tiden och vi har fått öka på morfinet flera gånger utan att det har hjälpt heller. Stefan och jag har legat och hållt honom om honom, det är så smärtsamt att se honom ha så ont. Nu ligger han fortfarande och är borta och hör knappt vad vi säger, knappt kontaktbar . Han jämrar sig om vartannat 😢 vi känner oss så maktlösa ❤️ vi kan inte göra annat än att bara krama om honom. Så snabbt det går upp och ner och vi har ingen aning vad som sker från ena stunden till dem andra.

Vi som skulle ha så mysigt, poppade poppkorn och skulle ta upp honom. Det va så härligt att höra honom skratta 🥰❤️Och sjunga 🥰 Det är verkligen så smärtsamt för oss alla. Nu ligger vi här nere hos honom båda två. Det tär så oerhört på oss och den ena dagen klarar jag det bättre än Stefan och nästa tvärtom. Vi bara gråter inombords.
Nu försöker Stefan att sova ett tag, han har sovit så dåligt, han sov sponge än jag i natt tror jag. Vi sover dåligt båda två, vi ligger på helspänn och lyssnar på honom eller är vaken med honom om han är vaken. ❤️

Nu hoppas jag att han kan somna. Robin sover också och jag tänkte att jag skulle sätta på en bra film. Jag kan inte sova ännu. Jag lägger mig i sängen hos Robin med lite popcorn och en kopp te. 😉

Kram till er alla ❤️