Morgonen efter operation

Nu ligger jag här i sängen och tittar ut när det snöar. Sjuksköterskan från operationen ringde och väckte mig nyss. Hon ville ringa för att se hur mycket blod som kommit ut och om jag va svullen, men det ser bra ut som tur är. Det blev inte en lätt operation som de sa i onsdags så hon sa att jag måste ha jätte ont nu, det va därför hon ringde också sa hon så läkarna hann skriva ut morfin åt mig. De tog mycket mer än vad som va tänkt på operationen igår. Men det tycker jag bara är bra, då är det bättre att jag har ont nu och det fick bort allt. Hon skulle se till att jag fick mer smärtstillande utskrivet och så ska jag komma tillbaka på tisdag för att dra bort endräntet som jag har in opererat. Igår va en lång dag som Stefan skrev och han sa komiskt nog till sjuksköterskan i onsdags när hon sa att det inte skulle vara en så svår operation, att när det gäller vår familj så blir inget lätt, så det får vi se i morgon och så blev det 😉. Jag började med att få in en tråd runt om tumören och det gjorde vi klockan 9,00 där man tar ultraljud, då va de kirurgerna som skulle operera mig med för de ville ha markerat va tumören fanns exakt. De skulle då sätta in en nål med tråd på sa de, men den satt rätt långt in så det gjorde så ont och va så obehagligt och bara ligga och känna nålen när de försöker att hitta rätt på ultraljudsskärmen så tårarna bara rann nerför mina kinder, tankarna for iväg på allt som händer oss nu. Efteråt gjorde det så ont och sedan när det va dags för operationen klockan 12 förstod jag varför, för tråden va som en ståltråd på 20 cm lång inte som satt i mig hela men mer än tre cm satt i mig och resten va virat utanför på brösten. Hela tråden behövde vara med sa kirurgen för han mätte sedan med en linjal hur djupt in tumören var. Då när jag satt och han började klippa i tråden och prata om operationen så tänkte jag på vad Marita sa igår och kände bara, shit, det här är inte bara en enkel operation, jag kände mig nervös och ville inte gå igenom det här en gång till. Men jag måste ju och samtidigt va jag ju glad att det skulle operera. Sövningen gick bra och också operationen. Men som sagt stackars Robin ock Stefan fick vänta länge, men Stefan som Stefan skrev igår hade de sysselsatt sig bra👍. Det tog ju mycket längre tid än vad som va sagt. De tog bort tumören, men också stora delar av musklerna som den satt emellan. För tumören satt rätt långt in, det va det som va lite bökigt och att den satt mellan två muskler så därför va de tvungna att skära bort på båda musklerna . Så de va också tvungna att sätta ett endrän för att minimera vätskebildning eftersom de tagit så mycket på vävnader ock musklerna. Så nu har jag en slang från bröstet som jag måste hålla koll på hur det ser ut och också på bröstet så det inte svullnar. De ville ge mig morfin igår men det ville jag inte ha, för jag tål inte all morfin preparat och jag visste inte vilken sort så de fick mig annat smärtstillande så nu kollar de vad de kan skriva ut till mig som jag inte spyr av. Jag får inte lyfta eller anstränga armen på 2-3 veckor inte ens hänga upp tvätt sa de 😱 hur ska det här gå 🙄 jag som har så svårt att vara still 😉. Jag sa det till dem, men det va väldigt viktigt att jag skötte mig, de skulle säga till Stefan att han säger åt mig och det gjorde han redan igår 😉. Det går nog bra, nu är vi hemma iallafall och jag har kunnat sova hyfsat. Jag kan faktiskt inte ens ta ut en tablett ur en karta för att det gör ont. Nu ska jag gå ner och ta en kopp te och titta på en serie som Lena skickat bild på som hon tyckte va bra. 👍

Kram till er alla ❤️❤️